VECKANS LEDARE

Ewa Lindstrand

Uppvuxen i Fillan, Sundsvalls kommun. En av de tidiga kvinnorna i damfotbollen, med start i Kubens IF. 15 år på fotbollsplanen, som spelare, lagledare och styrelseledamot i Selånger SK:s fotbollssektion. Utbildad företagsekonom som fick jobb på Televerket på ett sommarvikariat och blev kvar i företaget i 21,5 år, inom väldigt skilda arbetsområden och även flera år som fackligt förtroendevald på heltid. Anställd som ombudsman på SEKO Västernorrland 1995 och 2001 frågan om uppdraget som ledare för (S) i kommunpolitiken i Timrå, där hon bor sedan 1988. Efter viss tvekan tackade hon ja och i januari 2002 klev hon in som oppositionsråd under ”Regnbågens” tid.

Politiskt medveten sedan 13 års ålder, alltid slagits mot samhällets orättvisor, dels genom fackligt arbete och när det inte räckte till fortsatte resan in i politiskt engagemang som utmynnade i 17 år som heltidspolitiker, varav 16 år som Timrås första kvinnliga kommunstyrelseordförande! En bit av Timrås historia, vilken Ewa är väldigt stolt över!

Som ledare på olika nivåer krävs att man är rak och tydlig, oavsett om ledarskapet innefattar ordningsman i skolan, ordförande i en förening, VD, kommunchef eller som politiker! Det krävs också stor närvaro och tillgänglighet för att få tilliten som behövs för ledarskapet. Engagemang och glädje är också viktigt!

Min bottenplatta för ledarskapet har grundats genom många engagerade dagliga samtal med andra än de som finns mig närmast. Som kommunstyrelsens ordförande i Timrå försökte jag varje dag att ta en runda i Timrå, i matvaruaffären, kring idrottsarenor, eller andra platser för att samtala med människor för att höra vad de tyckte om aktuella frågor. Med den kunskapen tillsammans med de i min majoritetsgrupps åsikter så kom vi fram till kloka ställningstaganden. Som ledare är det viktigt att lyssna och att vara nära verkligheten!

I olika typer av strukturer formas, med stora arbetsinsatser visioner, mål för verksamheten. Ofta blir de så omfattande och mångsidiga att ingen kan hitta i texten vad som styr och vad som ska prioriteras. Jag hävdar med bestämdhet att ett A4-papper räcker oavsett hur stort företaget, kommunen eller organisationen är! Ett visions- och måldokument ska vara så kortfattat att samtliga medarbetare ska veta vad som gäller för deras dagliga arbete och att de som står utanför enkelt ska se vad organisationen står för. Krångligare än så behöver det inte vara!

Mentorskap är ett väldigt bra verktyg för att utveckla människor och strukturer, ändra attityder kring manligt och kvinnligt och för att nå ett mer jämställt samhälle. Jag har idag en roll som mentor till ett antal kommunstyrelseordföranden när det gäller arbetet med ett förbättrat företagsklimat. Tyngdpunkten i mitt budskap är följande: Ett tydligt mål, en bra dialog med företagen, bästa tänkbara service, ständiga förbättringar och ett tydligt politiskt ledarskap! Dessutom framför jag med en dåres envishet, att näringslivsfrågorna inte ska ligga i ett kommunalt bolag. Den dagliga politiska styrningen av företagsklimatet blir då inte möjlig och arbetet med ett bättre företagsklimat kommer att misslyckas.

I min roll som kvinna i politiken märkte jag tyvärr att de manliga ”bastuklubbarna” finns kvar. Framförallt minns jag ett valberedningsarbete för en regional struktur där jag krockade med ”mäns ej demokratiskt fattade beslut”. En styrelse behövde en kvinna, tyckte jag, men de tyckte inte männen i valberedningen. De tyckte inte ens att vi skulle diskutera vilken kompetens som behövde tillföras i styrelsen. I detta sammanhang användes tydlig härskarteknik, vilket är mycket vanligt! Många män har det jobbigt med starka kvinnor!

Jag vet som exempel, en manlig chef som genom sin ledarstil gjort att minst sju kompetenta, drivna kvinnliga medarbetare lämnat sina jobb, men han får ändå vara kvar………Tillvaron och jargongen är väldigt grabbig. Kliar du mig på ryggen, så kliar jag tillbaka!

Som ledare behövs mod, för att fatta tuffa eller kontroversiella beslut och då behöver man ha landat i sitt ledarskap. Ibland ska man gå på någon smäll, för det kan ge en dimension till i den erfarenhet som gör en starkare som ledare och person. Man ska aldrig fatta ett snabbt beslut utan tänka igenom i lugn och ro, vad konsekvenserna kan bli utifrån olika perspektiv och då kommer ett ställningstagande att växa fram. Viktigt att också tänka på hur det ska motiveras. En lång promenad kan underlätta tankeverksamheten!

Ibland måste de svåra samtalen tas. Jag minns ett sådant väldigt väl. Jag bad om ett samtal med en toppledare som hade en relation, vid sidan om sitt äktenskap, med en kvinna i ledningen. Alla pratade om detta, men lät det pågå. Jag bestämde mig för att säga åt honom att alla visste det, pratade om det och att det var direkt olämpligt. Det påverkade organisationens arbete på ett oacceptabelt sätt. Han förnekade. Effekten av mitt samtal blev enormt och följden blev att jag blev framlyft. Det var inte min avsikt, men jag lyftes fram för mitt mod att våga ta det svåra samtalet!

Jag har alltid varit ifrågasättande och det är naturligtvis många som tycker att det varit jobbigt. Jag tycker det är viktigt att man ventilerar och vrider och vänder på olika sidor av en fråga och det tänker jag fortsätta med. Alltid kan man väcka någon….. och framförallt blir besluten bättre!

Som ledare behöver man också kunna ta strider. Jag tog striden mot en statlig myndighet, eftersom deras handläggningstider var horribla. Minst ett års väntan innan ärendens handläggning påbörjades, vilket är fullständigt oacceptabelt! Numera prioriteras ärendena och framförallt företagsärenden på ett helt annat sätt, men det krävdes besök på den statliga myndigheten och hos ansvarig minister för att få en förändring!

Under min politiska tid blev jag aldrig hotad och jag tror att det har att göra med att jag alltid varit tillgänglig för samtal. Jag har alltid haft tid att växla några ord med alla de människor jag mött genom årens lopp. Jag minns en präst som var så orolig för att släppa sin dotter på torget i Timrå för det var så mycket missbruk där. Jag svarade hen att jag aldrig är orolig för att gå över torget i Timrå, men det beror på att jag har en bättre människosyn än du. Jag hejar alltid på dessa människor, medan du verkar förakta dem. Då blev hen tyst. För mig är alla människor lika mycket värda!

Jag efterlyser och välkomnar de företag som bestämmer sig för fler kvinnor till sina bolagsstyrelser. På detta område finns stor utvecklingspotential. I en bolagsstyrelse eller ledningsgrupp är det förödande att vara för lika. Det behövs spänst och ifrågasättande i diskussionerna och då behövs en större olikhet för att kunna fatta bättre beslut. Kvinnorna klarar sin utbildning bättre än män, når fler chefsposter än någonsin tidigare, men släpps inte in i bolagsstyrelserna!

När jag lämnade mitt heltidsuppdrag i politiken så valde jag att inte finnas kvar i kommunfullmäktige eftersom den ordningen oftast inte blir bra. Har man haft ett sådant tungt uppdrag som jag hade så ska man inte påverka den kommande framtiden. Jag bestämde mig då för att göra saker som jag tidigare inte varit i närheten av. Nu är jag engagerad i förbundsstyrelsen för Sportfiskarna som ensam representant för Norrland, väldigt oväntat för jag är ju ingen sportfiskare……Jag är också ordförande för Riksteatern Västernorrland, också ett nytt område för mig, men spännande och intressant. Plus lite annat smått och gott!

Mitt hjärta är fullt av detta, med värme och en fokuserad glimt i ögat!

Ewa Lindstrand 
#fromtimråwithlove